Knarkar du också?

Idéer.

Satan, vad jobbigt. Framför allt att inte göra något av dom. Hela min kropp och själ skriker, vrider sig som besatt när det sker. Jag får svårt att sova, kallsvettningar bryter ut och ibland lovar jag att jag ser saker. Syner.

Idéknarkare. Är det en diagnos?

Förr var det vardag. Idag är det tack och lov annorlunda. Insikten om att tid är något som man inte kan köpa förändrade mig, själsligt. Det fick mig att dra ned på tempot, reflektera och skapa distans.

Du kommer inte hinna göra allt. Ju mer du trycker in desto troligare är det att något kraschar rejält i slutändan. I det vardagliga ekorrhjulet är det inte lätt att fatta bra beslut när hjulen spinner på.

För mig blev allt bättre av att inte gå igång på allt, hela tiden. Nu har jag istället idéer som mognar, likt fina viner, i idékällaren. Jag går ibland och vrider på flaskan, putsar av dammet. Väntar på rätt tillfälle att poppa korken på en riktigt fin årgångsidé.

Så, till alla idéjunkies där ute. Ta ett chillpill, åk på rehab och sätt er under korkeken och lukta på blommorna en stund innan ni börjar stångas. Det kommer hända grejer. Jag lovar.

För min del börjar det vara dags att stångas lite igen. Men bara lagom mycket…

/M

PS. Vill du läsa mer om vad jag pysslar med. Kolla in här: www.norrland2.nu